Bra Deckare

Verklighetens muminmamma, Tove Jansson, var en stor älskare av deckare. Hon läste oerhört mycket, och mest av allt deckare. Vem trodde det? Detta, och mycket mer, berättas i en fin artikel om Tove Jansson i Dagens Nyheter, se mer här. Se där vad deckarläsning kan ge inspiration till!

Sydsvenskan har låtit dels ett antal s k experter rösta fram och dels låtit läsarna rösta fram 00-talets bästa svenska roman. Experterna röstade fram Sara Stridsbergs ”Drömfakulteten”, Stieg Larsson var inte alls med på listan. Läsarna röstade fram Stieg Larssons Milleniumtriologi och hade Stridsberg på tredje plats. Kan det vara så att ”allmänheten” har en vidare syn på litteratur och lättare tar till sig bra berättelser, medan ”experter” känner sig låsta att välja smalare eller ”finare” böcker?

Läs mer om Sydsvenskans omröstningar, och hela listan, här och här.

I julklappssäckens bokhörna packar jag gärna ned Roslund & Hellströms ”Tre sekunder”. Boken fick Svenska Deckarakademiens pris för ”Bästa svenska kriminalroman 2009″. Ett mycket välförtjänt pris. Läs mer om boken här.

En annan bok med mycket och annorlunda läsupplevelse är ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” av Jonas Jonasson. Visserligen är det ingen deckare – trots att det förekommer en mängd mord i berättelsen och polis och åklagare som inte förstår vad som händer – men det är en härlig historia berättad med stor humor som kan passa de flesta läsare. Tillhör årets höjdpunkter i läsväg.

Jag kan erkänna att jag med visst motstånd gav mig i kast med Lars Keplers (Alexandra och Alexander Ahndoril) Hypnotisören. Sällan har väl en bok marknadsförts så massivt, vilket i alla fall ger mig redan från start en viss aversion. Sällan har en bok delat upp tyckare i så hårt för- eller emot. Och det redan innan boken varit tillgänglig för läsning.

Svenska Dagbladet har idag en intressant artikel om försök att hitta formeln för att skriva en bästsäljande bok. En amerikan har försökt att strukturera upp det hela i en datormodell som beskrivs i artikeln och Mari Jungstedt berättar om hur hon jobbar. Intressant artikel som du kan läsa här. Ser dessutom en mycket intressant jämförelse som bloggaren minsalbei har gjort enligt metodiken i SVDs artikel mellan Dan Browns ”daVinci-koden” och Khaled Hosseinis ”Flyga drake”. Läs blogginlägget här.

Nu är topplistorna för oktober uppdaterade på sajten Bra Deckare. Henning Mankells sista Wallanderbok, Den orolige mannen, har kommit in på Svensk Bokhandels topplista direkt på plats nummer 1. Lars Keplers Hypnotisören hamnar på andra plats medan Mari Jungstedt hamnar utanför listan. Roslund & Hellström trillar ned från sin tredje plats till listans femte plats. Istället har Håkan Nesser kommit in på tredje platsen. Se topplistorna här.

Imorgon fredag är det premiär för den andra delen av filmatiseringen av Stieg Larssons Millenium-triologi, ”Flickan som lekte med elden”. Svenska Dagbladet ger den en 3a av 6 möjliga i sin recension. Sydsvenskans betyg är snäppet bättre, med 4a poäng av 5 möjliga i sin recension. Jag är säker på att den trots detta kommer att ses av många just pga den succé som böckerna gjort. Jag såg den första filmen, ”Män som hatar kvinnor”, i somras och tyckte att den inte helt hade lyckats fånga böckernas spänning och inte heller allt i handlingen. Men så är det ofta när man ser en film som bygger på en bok man läst och tyckt om.

Som berättats här innan så har TV4 nu börjat visningen av de tyska filmerna som bygger på Mari Jungstedts böcker. Tyvärr verkar det som om dubbningen stör helhetsintrycket, vilket jag befarade. Jag har själv inte sett den första filmen ännu, jag spelade in den för att kunna skippa reklamavbrotten, men den ska bli intressant att se. Tittarreaktionerna har varit väldigt många, och majoriteten är negativa.  Även Mari Jungstedt själv har tydligen uttalat sig negativt om dubbningen, vilket visas i Aftonbladets artiklar här och här.

Så har då Henning Mankell bestämt sig för att avsluta serien om Kurt Wallander. ”Den orolige mannen” är den sista boken i serien om Ystad-polisen. Denna gång utspelar sig mycket av handlingen i såväl Ystad som Stockholm.

Från baksidestexten: ”En vinterdag 2008 försvinner en pensionerad hög marinofficer, Håkan von Enke, under sin dagliga promenad i Lilljansskogen. För Kurt Wallander blir det en personlig fråga av högsta rang. von Enke är nämligen farfar till Linda Wallanders lilla dotter. Trots att utredningen handläggs av polisen i Stockholm kan Kurt Wallander inte låta bli att engagera sig. När sedan också von Enkes hustru Louise försvinner, lika spårlöst, lika gåtfullt, blir hans engagemang om möjligt ännu större.”

Detta är själva intrigen i deckaren, som leder spåren till u-båtsjaktens dagar i Sverige. Det är dock i grunden en sorglig historia, framförallt för Wallander-vännerna. I den här berättelsen ligger en stor del av handlingen i hur Kurt Wallander åldras. Många saker från hans tidigare liv knyts också in och får avslut i historien.